Morgongåva & aftonglädje
Nirvan Richter, 17 oktober 2011
Höstkall gryning. Ett vitt flor av dagg, eller är det redan frost, täcker gräsmattan. Bakom trädtopparna blir en orange strimma plötsligt till ett runt eldklot. En ny dag. Kylan är ovan och påtaglig och sommarfägringen känns avlägsen. Jag blir lika förvånad varje år att blomningen finns kvar – om man är lite observant, så kan man fortfarande plocka blommor till en liten morgongåva.
Den sista stockrosen nänns jag inte kapa. Den vajar vackert ända till skymningen.
Reflektioner från läsarna
Gunilla skriver: 27 oktober 2011 kl.21:12
Läser din blogg och fylls av ödmjukhet inför livet. Ser på silhuetten med Kullaberg och mitt älskade hav. Så vackert och så levande. Känner med dig.